lördag 25 september 2010

Sverigedemokrater, 2000-talets judar?

INSÄNDARE Många människor har blivit otroligt besvikna och rent ut av chockade över att Sverigedemokraterna tågade in i riksdagen den 19 september, till min och mina partivänners stora glädje såklart. Vi var dock väldigt många som faktiskt trodde att hetsen emot partiet och dess medlemmar nått sin kulmen och således skulle trappas ner, nu när man blivit ett etablerat part och tagit sig in i finrummet. Naivt var bara förnamnet och man blev snabbt påmind om vilket parti man faktiskt företräder officiellt.

Ingen har väl missat när kommunisten Lars Ohly vägrade sitta i samma sminkbås som Jimmie Åkesson? Det är alltså inte acceptabelt att vistas i samma rum som Sverigedemokraternas partiledare enligt denne man. Ett medialt etablissemang som enbart publicerar artiklar som till och med innehåller uppenbara lögner. Man tillåter också faktarutor till dessa artiklar där det ska påvisas vad partiet står för, som är tvärtom den politik man kan faktiskt kan läsa om i partiprogrammet på vår hemsida. När vi sedan kommer med artiklar för att argumentera emot, för att få en rättvis och mer nyanserad debatt, samt för att återupprätta vår värdighet – nekas vi, varje gång. I tv var vi bara välkomna i när vi skulle försvara oss. I vanlig ordning var vår politik inget av intresse.

Det dröjde bara drygt 20 timmar efter att valresultatet visade fantastiska 5,7 procent innan man var igång med motdemonstrationer. Demonstrationer mot människorna som röstat på oss, och givetvis demonstrera mot partiet som helhet. Man gick ut via grupper på Facebook med budskapet "Svenska folket har röstat fel, demokratin funkar inte, demonstrera emot Sverigedemokraterna och den rasism de förespråkar". Det var onekligen en hel del patetiska människor som samlades på bland annat Sergels torg för att visa sitt missnöje och där man i vanlig ordning stod och skrek, buade och använde sig av olika tillhyggen för att skapa oljud.

Samma kväll blev en man påhoppad och knivhuggen för att man trodde att han var Sverigedemokrat. Det är alltså legitimt att hoppa på en Sverigedemokrat, enligt dessa individer – som dessutom tycker att demokratin inte fungerar i Sverige. Politiskt våld är alltså tillåtet så länge offret är en Sverigedemokrat. Igår (24 sept. 2010) kunde vi läsa om en SD-politiker ifrån Göteborg som blivit nedhuggen. Polisen kopplade direkt händelsen till att vara av politisk karaktär. Hur långt ska våldet få pågå mot oss Sverigedemokrater innan det avtar? Hur många ska behöva skadas, hur många måste dö innan det ska anses vara allvarligt nog att reflektera över?

Man ska inte glömma bort alla människor inom partiet som har fått sina bilar totalt vandaliserade, sina hem fördärvade, hotelser, förföljelse, fått sina husfasader nedsprayade med bland annat "nazzesvin" och "här bor en sverigedemokrat – kill him". Jag är nog inte den enda som drar kopplingar till hur judarna behandlades under 1930- och 40-talet. Är det en utveckling vi vill se i det svenska samhället? Är det en utveckling de svenska politikerna verkligen vill ställa sig bakom?

Vår hemsida har flera gånger hackats och man har kommit över ett register med människor som beställt material och/eller ställt sig till partiets förfogande. Detta är ett allvarligt hot emot PUL och är ingen handling man bör se lätt på. Uppgifterna i sig var man givetvis mycket snabba med att publicera på en egen hemsida, för allmän beskådning. Alla människor som är med i partiet ska hängas ut, och även de människor som beställt information av olika skäl, som till exempel till ett skolprojekt, ska också hängas ut till pöbelns stora glädje. Det spelar ingen roll hur många människors liv som fördärvas, det är helt irrelevant i sammanhanget. Inte heller att förglömma att flera fackföreningar i Sverige öppet tar ställning och utesluter Sverigedemokrater.

I dagarna som gick kunde vi se hur företaget Brandos hade satt upp en skylt på dörren in till butiken att människor som röstat på Sverigedemokraterna inte är välkomna att handla där. Man behöver inte ha stor historisk kunskap för att kunna relatera till något helt annat. På Facebook kan man läsa "Röstade du på SD kan du ta bort mig som vän, vill inte veta av dig mera". Retorik man använde emot judarna används alltså även idag emot ett demokratiskt, framröstat riksdagsparti, i Sverige, år 2010.

Slutsatsen vi kan dra är att behandlingen av Sverigedemokrater har oroväckande likheter med hur en viss folkgrupp behandlades förr. Hur många år ska det ta innan människor vaknar upp ur den "masspsykos" som en stor del av svenska folket just nu befinner sig i? Ska man verkligen behöva frukta för sitt liv på grund av den politiska åsikt man har bara för att den skiljer sig ifrån många andras? När ska media ta sitt ansvar och faktiskt rapportera om vår politik och inte rent skitsnack, som i förlängningen skapar hat som kan leda till att någon förlorar sitt liv? Det är dags att folk tar sitt ansvar och inser att även vi är människor, medmänniskor som vill kunna ha en egen åsikt.  Det är dags att alla står upp för varandra och för rätten att få tycka, tänka och rösta som man vill.

Demokrati är inget man ska ta för givet. Ett liv ska inte behöva gå till spillo för att människor som förkastar andras åsikter ska få sig en tankeställare.

Henrik Gustafsson

Sverigedemokraterna

PrintFriendly Share/Bookmark



Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt