fredag 11 februari 2011

Rädsla och otrygghet i mångkulturens spår

BRÅ I Brå:s årliga nationella trygghetsundersökning, som presenterades på torsdagen, lades fokus på att svenskar i gemen känner sig alltmer trygga medan invandrare går åt motsatt håll. En rapport som kritiserades av bland annat Lars J Eriksson på Skånskan. Sydsvenskan har tittat närmare på siffrorna och konstaterar – föga förvånande – att det är sämst ställt i Malmö och Södertälje, två av Sveriges mest mångkulturella städer.

Malmö är staden där flest känner sig otrygga då de rör sig ute sent på kvällen, dock har otryggheten störst påverkan på människors beteende i Södertälje, en annan stad som fått bekanta sig med mångkulturen.

Var fjärde person har utsatts för ett eller flera brott, dock är mindre än en femtedel oroliga för att drabbas av inbrott, överfall, misshandel och andra typer av brottslighet.

Störst otrygghet finns bland de yngsta och äldsta. När det gäller pensionärer går så många som var fjärde inte ut av rädsla för att bli utsatta för brott, hos ungdomar och unga vuxna är det ännu värre.

Boende i Skåne, Västmanland och Örebro är de som är mest otrygga utomhus.

I städer som Södertälje, Huddinge, Västerås, Malmö och Umeå är oron så pass stor att mer än var tjugonde person förändrar sina vanor för att undvika bli utsatta för diverse brottslighet.

– Vi vet inte exakt hur sådana personer ändrat sitt leverne, men det kan handla om att de avstår från att gå på bio, träffa kompisar eller håller nyckeln i handen för att kunna försvara sig, säger Åsa Isander, utredare på Brå.

I andra studier framgår att unga människor som känner sig otrygga undviker att ta med sig kontanter, smycken, armbandsur och mobiltelefoner då de går ut.

Särskilt otrygga säger sig kvinnor, invandrare och ensamstående med barn vara.

– Att invandrare känner mer av otrygghet än infödda svenskar kan bara till en del förklaras av att de bor i mer utsatta områden. Vi måste i vår forskning hitta även andra förklaringar, säger Åsa Isander.

Studien visar även på att vissa typer av brott är underrepresenterade i den officiella brottsstatistiken. Slutsatsen är att mindre än hälften av alla sexualbrott, personrån, hot och bedrägerier anmäls till polisen. Isander tror att det har att göra med att många tvivlar på att en anmälan verkligen leder någon vart.

Förtroendet för rättsväsendet är lägst i områden med hög brottslighet; i Skåne har bara 58 procent tillit till rättsväsendet medan motsvarande siffra i Jönköpings län och Västerbotten är 66 procent.

– Ungdomar visar sig ha störst förtroende för rättsväsendet. Det är oväntat. Där slår vi hål på en myt. Det finns ju en bild i samhället av att unga inte är så förtjusta i poliser, säger Åsa Isander.

SDS

PrintFriendly Share



Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt