onsdag 9 mars 2011

Alice Teodorescu om migrationsöverenskommelsen

MIGRATIONSÖVERENSKOMMELSEN Regeringens och Miljöpartiets överenskommelse om att tillgodose illegala invandrare med privilegier inte ens svenska medborgare har har inte tagits emot väl runtom i landet där man nu på allvar börjar ifrågasätta motiven bakom den alltmer destruktiva politiken, i synnerhet med tanke på att resten av Europa går åt motsatt håll. En av dessa är Alice Teodorescu som ofta står för en förnuftig röst i det mediala bruset av floskler och trams.

Vad karakteriserar inhumaniteten, frågar sig Teodorescu inledningsvis. Svaret beror på vem man frågar, men efter de senaste dagarnas debatt med anledning av migrationsöverenskommelsen utkristalliseras ett svar:

Inhumant är att motsätta sig att papperslösa – det vill säga människor som antingen underlåtit att genomgå en asylprocess eftersom de saknar asylskäl, eller människor som visserligen underkastat sig processen, men som efter utslag och avslag, istället för att låta beslutet verkställas valt att gå under jorden – ska erbjudas ett liv i ett parallellsamhälle där rätten till sjukvård och skola görs generell. Humant blir därmed att på obestämd tid låta människor leva i skuggan, ständigt rädda för att bli påkomna som lagförbrytare.

Det finns otaliga argument för varför denna ordning är av ondo. Det mest centrala, ur ett långsiktigt perspektiv, bottnar i ett principiellt ställningstagande. Ska svenska lagar följas eller kan man, om det anses humant, få lov att låta bli? Om så är fallet, vilka fler lagar ska omfattas av undantaget och ska även svenska medborgare få dispens?

Det är beklämmande att våra lagstiftande politiker saknar respekt för rättsstatens principer. Genom den ingångna överenskommelsen, som Moderaterna borde fortsatt att motsätta sig, diskvalificeras inte bara myndigheternas och rättsväsendets beslut, utan själva grunden – det vill säga de politiska avvägningarna och intentionerna – i det demokratiska systemet.

[...]

Kan den politiska intentionen uttryckas tydligare? Kan det verkligen undgå någon att det juridiska systemets legitimitet urgröps i samma takt som det blir mer lönsamt att gå under jorden, något som tydligen ska premieras med skattefinansierade rättigheter som vård och skola? Kan det vara så att de beslutsfattande parterna helt enkelt inte förstått att idén med medborgarskapet och samhällskontraktet, med de legitima kraven på rättigheter och skyldigheter – för såväl individ som stat – härigenom helt devalveras? Eller bryr man sig helt enkelt inte?

Det är på tiden att saker kallas vid sitt rätta namn. Det ska inte löna sig att vara papperslös. Det är den som har störst skyddsbehov, inte den som är mest kreativ och uthållig, som ska ha samhällets stöd. Den som ogillar denna ordning kan engagera sig politiskt och därmed ändra lagstiftningen på området. Det är inte detsamma som att skjuta ett förankrat, demokratiskt system i sank – i efterhand.

Barometern



Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt