söndag 28 augusti 2011

Flyktingar fick inte Vansbro att blomstra

VANSBRO När Vansbro kommun 2008 efter ett uppehåll på 20 år och påtryckningar från Migrationsverket om att man inte tog sitt ansvar åter började ta emot flyktingar beskrev kommunledningen det som en liten guldgruva. Staten skulle stå för alla kostnader och Vansbro skulle skörda frukterna, blomstra och berikas på alla möjliga sätt genom detta tillskott av nya invånare, inte minst ekonomiskt. Nu skriver vi 2011 och facit är ett annat.

Kommunens budget är lika obalanserad som ett sydeuropeiskt euroland och 26 miljomer kromor måste omedelbart sparas på utgiftssidan. Det utgör ca 8 procent av kommunens budget på 333 miljoner kronor. De största nedskärningarna, ca 20 milj kr, ska göras på områdena barn och utbildning samt omsorg och vård. Ungdomsgårdar och musikskola läggs också ned. Minst 60 tjänster ska bort och många anställda sparkas. Flyktingmottagandet däremot är av allt att döma fredat från nedskärningar.

Kommunstyrelsens ordförande Per-Anders Westhed säger att nedskärningarna förstås kommer att bli kännbara för kommuninnevånarna men tror samtidigt att alla inser att detta är något som måste göras. Med den aviserade profilen på besparingarna bör nog Westhed kanske inte ta Vansbrobornas lojalitet för given.

PI har bjudit på guidad tur i Vansbro kommun tidigare men ett kärt återseende är aldrig fel så här följer en liten rekapitulering om hur det kan gå till när en gammal svensk bygd ska mångkulturaliseras. När flyktingmottagandet återupptogs 2008 efter att Migrationsverket satt upp kommunen på sin skamlista rekryterade man en lokal förmåga vid namn Maud Granberg till den nyinrättade tjänsten som s.k. migrationssamordnare i kommunen, ett arbete som hon tyckte skulle bli en oerhört spännande utmaning:

– För mig är det här lite av ett drömjobb.

När det var tänkt att börja anlända några flyktingar, hur många de skulle bli och från vilka länder de skulle komma kunde Granberg inte svara på. Men hon skulle inte gå sysslolös för det:

– Vi ska nu först och främst se till att vi har en riktigt förberedd organisation för mottagandet när det gäller bostäder, utbildningar och praktikplatser hos företagen.

För Granbergs samordeningstjänst satte kommunen av en halv miljon kr om året. Vilka belopp som därutöver budgeterades för de förberedelser Granberg talade om fick vi inte veta, men ”bostäder, utbildningar och praktikplatser” låter ju inte alldeles billigt. Vad vi däremot fick veta var hur positivt det skulle bli för kommunen att få dit ett stort antal raska nybyggare. Granberg igen:

– Vi behöver bli betydligt fler invånare i Vansbro och företagen är också mycket positivt inställda till att vi får hit fler människor som kan rekryteras till jobben.

Här inställer sig förstås frågan hur Granberg kan uttala sig om anställbarhet och yrkeskompetens hos flyktingar som man inte har en aning om vilka de är. Att det dessutom i genomsnitt tar sju år för en flykting att komma i arbete efter ankomsten till Sverige var uppenbarligen heller inget som fanns med i Granbergs begreppsvärld. Vilka jobb Granberg syftade på är också oklart eftersom bristen på invånare i mångt och mycket beror på att folk flyttar för att det inte finns arbete. I skrivande stund finns sju (7) lediga jobb i hela Vansbro.

Men man får försöka se positivt på saken. Även om de flyktingar som efterhand i allt större antal droppat in till Vansbro inte själva kommit i sysselsättning så har de i varje fall sysselsatt andra – offentliganställda och politiker i Vansbro, Migrationsverket och inte minst alla svenskar som arbetat ihop de skattepengar som mottagandet kostar.

I maj i år höll kommunledningen i Vansbro ett informellt möte med invånarna i orten Nås med anledning av att Migrationsverket ville hyra lägenheter av Vansbrohem för utplacering av ytterligare 60 asylsökande. Oro uttrycktes bland mötesdeltagarna om vad det skulle innebära för ekonomiska åtaganden för kommunen om det kommer så många asylsökande till Nås. Man ville också veta vad som händer om de väljer att bo kvar efter att ha fått uppehållstillstånd. Stefan Wedin, enhetschef på Migrationsverket, som närvarade vid mötet ställde dock ut flotta löften som om han ämnade ta pengarna ur egen ficka:

– Alla kostnader står vi för så länge de är inskrivna hos oss, och väljer någon att bo kvar i Nås finns det en uppgörelse med kommunen om att Vansbro ska ta emot 20 personer om året.

Wahan Harutun från Kommunpartiet kände sig inte övertygad och uttryckte farhågor om att det nog ändå skulle bli kommunen som fick försörja dessa människor om de valde att bo kvar i Vansbro kommun.

Integrationssamordnare Granberg som vi bekantade oss med nyss försökte lugna honom med den optimistiska prognosen att de flesta nog skulle få jobb och försörja sig själva. Hon var övertygad om att verksamhetem tvärtom skulle generera ett överskott för kommunen.

Harutun ville även diskutera hur möjligheterna att locka vanliga invånare till Nås skulle påverkas om orten kom att domineras av en flyktingförläggning. Det var dock inget som övriga närvarande ansvariga politiker och tjänstemän var intresserade att prata om. Flera mötesdeltagare ansträngde sig för att hitta positiva saker att säga om asylmottangandet. Om inte annat skulle man säkert kunna få ihop ett fotbollslag i Nås, något som man saknat en längre tid.

Kommunalrådet Per-Anders Westhed rundade av det hela med att säg att han var övertygad om att detta skulle bli ”riktigt bra” och ”väldigt positivt” för Nås. Butiken skulle få fler kunder, skolan skulle få fler barn osv.

De optimistiska prognoserna bör dock ha klingat falskt över Westheds läppar. Att Vansbros kommunbudget är i allt annat än god ordning har han och övriga kommunpolitiker varit väl medvetna om länge. Det togs också upp av nyss nämnde Kommunpartist Wahan Harutun vid ett annat fullmäktigemöte i november förra året som också det handlade om flyktingmottagning, närmare bestämt om förlängning av kommunens avtal med Migrationsverket och om kostnaderna för att fortsätta ha en heltidsanställd integrationssamordnare.

Harutun framhöll då att kommunen inte har råd att ta emot flyktingar och menade att det var något som de rika kommunerna kan göra. Han relaterade även till den förhandling som då pågick om att ta emot ensamkommande flyktingbarn i Vansbro, Det gillades inte av fullmäktigeordförande Uwe Weigel som uppmanade honom att hålla sig till saken. Harutun stod dock på sig om att Vansbro inte bör ta emot några flyktingar innan kommunens ekonomi är i balans.

Sådant tal ville inte vänsterpartisten Anders Gyllenvåg höra talas om och bannade Harutun med moralkakor om att han gjorde en fråga om medmänsklighet och solidaritet till en ekonomisk fråga. Även om det är dålig ekonomi i Vansbro så är det ingenting mot vad det är för dem som kommer hit som flyktingar menade Gyllenvåg hjärtnupet och inte ett öga var torrt i lokalen.

När Vansbro kommun nu alltså står inför drastiska sparbeting inom vård och omsorg bör man känna till att det redan tidigare gjorts en hel del neddragningar på området. Nyligen lades äldreboendet Nåshemmet ned. Det skulle i stället byggas om till flyktingförläggning för ensamkommande. Om så verkligen skett eller kommer att ske känner PI när detta skrivs dock inte till. För ett par år sedan drog man också in läkarjouren på ett antal vårdscentraler, ett beslut som ansågs bryta mot kommunallagen och hälso- och sjukvårdslagen och gick till domstolsprövning. Spara stort på barn och utbildning ska man också göra trots att flera skolor och förskolor redan tidigare stängts.

De enda verksamheter som bryter av från nedläggningstrenden är sådana som kan relateras till flyktingmottagning och anhöriginvandring. Naiva politiker i avfolkningskommuner intalar sig att det finns en framtid för orten om man låter den mångkulturaliseras. För det mesta kommer sådana initiativ på skam. De pengar man får från staten för att våldföra sig på sin egen kommuns gamla trygga homogenitet täcker sällan de faktiska kostnaderna och de flyktingar som anländer till orten visar sig lika sällan kunna skapa några värden för kommunen, inte ens på längre sikt. Vansbro kommun är bara ett av många sorgliga exempel på detta.

SKTF-tidningen – Sparkrav i Vansbro, uppsägningar väntar
DT – Tuffa krav i kommunala ekonomin – 26 miljoner ska sparas
DT – Migrationsverket hyr lägenheter i Nås
DT – Flyktingmottagning vållande debatt
DT – Vansbro redo för flyktingmottagning
DT – Vansbro tar inte sitt ansvar

Relaterat:

PI – Asylsökande uppgav släktbråk som flyktorsak
PI – En kort rundvandring i det svenska tidningsträsket

PrintFriendlyShare



Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt