SMYGISLAMISERING I en debattartikel i Svenska Dagbladet deklarerar Moderaternas partisekreterare Sofia Arkelsten och partistyrelseledamoten Hans Wallmark att partiet inte ställer upp i nästa val till kyrkomötet och stiftsfullmäktige.
Man kunde tro att beslutet bottnar i ett ställningstagande för sekulär liberal demokrati och mot religiös vidskepelse och teokrati, men så är inte fallet. I stället handlar det om att på bästa mångkulturella pk-manér deklarera att ”det inte finns något religiöst samfund som har en särställning inom Moderaterna”. Arkelsten och Wallmark kallar det ”en del av förnyelsen av partiet”. På PI kallar vi det för det första påtagliga symptomet på att islamisten Abdirizak Waberi tagit plats på riksdagstaburetterna för Moderaterna.
Arkelsten och Wallmark gör sitt bästa för att tona ned innebörden av beslutet och framställa det som om det i första hand handlar om att förhålla sig neutral i relation till Svenska kyrkan och andra kristna frikyrkliga förbund. I själva verket handlar det om det inledande steget i en process som syftar till att religionsneutralisera partiet och konsolidera det grepp om muslimska väljare som man skaffat sig genom att värva Abdirizak Waberi.
Kyrkovalet har under mycket lång tid varit en politisk icke-fråga. Valdeltagandet ligger sedan länge långt under det för riksdags-, landstings- och kommunval. Valkampanjandet inför kyrkovalet är från alla partier utom KD och i viss mån möjligen SD i det närmaste obefintligt eftersom synligheten/osynligheten i dessa val är inte är något som vare sig attraherar eller repellerar väljare till respektive från partierna.
Med en starkt ökande invandrad muslimsk minoritet, av vilka en stor andel dessutom är bekännande, har saken dock kommit i ett annat läge. Partierna har mycket lite att vinna bland svenska väljare på att fortsätta delta i kyrkovalen men desto mer att vinna bland muslimska väljare på att avveckla sitt deltagande. Muslimer har föga till övers för andra religioner än sin egen och för många är det ”haram” (förbjudet) att beträda en kristen kyrka, låta sina barn läsa om kristendom i skolan, fira kristna högtider osv. Lika svårt kan det för en muslim vara att rösta på ett politiskt parti som genom sitt deltagande i kyrkoval kan associeras med kristendom.
Det är naturligtvis ingen slump att det parti som först kommit till denna insikt är det som sedan valet närt en av Sveriges mest radikala islamister vid sin barm. Men räkna med att fler snart följer exemplet. Vi kan redan se en motsvarande tendens inom delar av socialdemokratin, främst hos den så kallade Broderskapsrörelsen som nyligen bytte namn till Sveriges troende socialdemokrater och tog beslut om att man inte längre ska vara en kristen organisation utan en mångreligiös. Oganisationens ordförande, Peter Weiderud är en välkänd islamkramare som bl.a. propagerar för muslimsk rituell halalslakt, en förskönande omskrivning för djurplågeri. Weideruds islamkramande handlar dock, i likhet med det beslut moderaterna nu aviserar, främst om knyta upp muslimska väljare till partiet.
(PI har skrivit åtskilligt om såväl moderaten och islamisten Abdirizak Waberi som socialdemokraten och religionshycklaren Peter Weiderud. Använd sökfunktionen.)
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt