.
MALMÖ Betongsossen Ilmar Reepalu har i år innehaft ordförandeposten för Malmös kommunstyrelse under hela 17 år. Tillsammans med Anders Lago, hans kollega och partikamrat i Södertälje, personifierar han den politiska viljan att skifta ut vårt upparbetade samhällskapital från den svenska befolkningen till nyanlända asylanter.
Drömmen är ett mångkulturellt samhälle, och det faktum att Reepalu själv kom till Sverige som baltflykting spelar helt säkert en stor psykologisk roll när hans politiska missgärning en dag ska summeras.
För sällan har väl en så pass liten stad uppnått en så negativ ryktbarhet internationellt, och detta på relativt begränsad tid. Under de senaste åren har minst ett tiotal TV-team från diverse länder besökt Malmö i ett enda syfte:
Att med egen filmkamera dokumentera hur islamismen och antisemitismen på bara några decennier brett ut sig över en hel stad. Hur Malmö har större brottslighet än det mycket större Köpenhamn – och det i absoluta termer!
Utländska tv- och tidningsreportage visar gång på gång upp häpna reportrar som inte tror på sina egna ögon – en muslimsk stad i det forna idylliska Sverige?
Själv tar Reepalu det hela med ro, och blandar friskt radiointervjuer med starkt antisemitiska inslag och safariresor med miljardärspolare. Som det anstår en äkta sossepamp som suttit vid makten alltför länge. Malmös egen Teflon-Don, där all kritik bara glider av.
En av anledningarna till hans framtidsoptimism vad beträffar sin egen fortsatt politiska karriär är den systematiska utflyttningen av svenskar som mer än väl kompenseras av nyanlända asylanter. Den makalösa demografiska förändringen som skett i Malmö garanterar att Ilmar har goda förhoppningar att sitta kvar på sin maktposition så länge han så önskar.
Ordstävet "man biter inte den hand som föder en" har väl aldrig passat så väl in som på den ömsesidiga kärleksrelation Reepalu har med sin invandrarstad.
Han älskar också att glorifiera Malmö som stad trots alla bevis på att situationen är ur kontroll. Därför tolkar Reepalu statistik lite som han själv vill. En befolkningsökning beror i hans värld på "stadens attraktionskraft", samtidigt som sanningen är den att det är Malmös mottagande av främst muslimska invandrare som har drivit upp invånarantalet.
Likt Anders Lago målar Reepalu gärna upp en förljugen bild av sin stad när det passar honom för ett visst marknadsföringssyfte, och en helt annan bild när han vill äska mer pengar till staden från statskassan.
Här ger vi några färska exempel på Ilmar Reepalus kluvna tunga:
Å ena sidan:
Sydsvenskan, den 24 oktober 2010:
"Jag älskar Malmö för att det är en stad där allt finns inom cykelavstånd, det känns som om hela världen finns inom cykelavstånd."
Malmös officiella turisthemsida:
"Den positiva utvecklingen visar att Malmö är en attraktiv besökstad, men det visar också på hur viktig turistnäringen är för näringslivet, ekonomin och sysselsättningen i staden."
”De flesta som flyttar hit är ungdomar mellan 20 och 29 år som vill studera och tycka om denna internationella stad. Framtiden återfinns på den plats där de unga vill flytta och där de vill bo. Så låt oss säga välkommen till Malmös 300,000:e invånare.”
”Den befolkningsökning vi ser visar att människor, och framför allt då unga människor, vill flytta till Malmö”
Kvällsposten, den 21 februari 2011:
"Danmark har fått en stämpel om att vara ett främlingsfientligt land och det påverkar resten av Öresundsregionen."
.
Å andra sidan:
Dagens Nyheter, den 23 oktober 2010:
”Detta i en stad som plågas hårt av storstadskriminalitet, internationell grov organiserad brottslighet"
Sydsvenskan, den 23 oktober 2010:
”Vi känner alla också en stor oro för den internationella grova brottsligheten, som använder Malmö som en kuliss för uppgörelser om narkotikamarknaden.”
Fotnot: Idag rapporterar Sydsvenskan att Malmös invånarantal passerat 300,000 invånare. Under onsdagen den 27 april var folkmängden i Malmö 300 031 personer. Under året har befolkningen ökat med 1,248 personer och den senaste veckan 49 personer.
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt
