DET NYA SVERIGE Mordet på 27-åriga Elin Krantz i Göteborg lämnade ingen oberörd. Till och med den vanligtvis så mångkultursförespråkande Marcus Birro verkar ha omvärderat sin syn på det nya Sverige. I en krönika titulerad ”Nu är det nog med förortsromantik” i Dalarnas Tidningar beskriver Birro sin egen frustration över vad som sker i Sverige och världen omkring oss.
När jag läser om mordet på Elin är det något som går sönder. En sträng går av. Ett mörker rasar in. Något väldigt spänt och ansträngt kapas. Kanske är det för att det sker i Göteborg, min gamla hemstad.
[...]
Min förståelse har runnit ut. På internet läser jag om mördaren som utsatte henne för ett skoningslöst, barbariskt lidande, som krossade flera ben i hennes kropp, och jag tänker på alla sobra förbannade kulturdamer och -herrar som gärna vill förstå dessa förbannade ghetton, dessa stinkande avträdeshögar till bostadsområden.
Jag har ingen förståelse för män som mördar kvinnor. Jag är trött på att sätta dessa grymheter i ett sammanhang. Lås in dem för all framtid. Gör det väldigt tydligt att Sverige inte är ett land i krig.
[...]
Det var långt innan delar av Sverige förvandlades till laglösa zoner; hela bostadsområden runt de stora städerna (och även de något mindre) är delvis i de kriminellas händer.
De städade, skötsamma människorna med stora drömmar, låser in sig, lämnar fältet fritt. Vi är utsatta för terror i vårt eget land.
[...]
Samtidigt hör jag på radio att UD varnar svenskar (och jag är själv utländsk medborgare men svensk) för att resa i Europa. De militanta muslimerna – skäggiga män i klänningar som hukar i grottor – håller hela den fria, civiliserade världen i skräck med hjälp av sin förbannade terror.
Jag hatar att sitta fast i deras terror. Jag hatar att deras förbannade fundamentalism gör mig rädd när jag utnyttjar min självklara rättighet att få resa vart jag vill. De tvingar mig till rädsla. Det är också ett slags underkastelse.
Min förståelse har runnit ut.
Mitt hopp har det inte.
Vi måste se vårt eget land i vitögat.
Innan det är för sent.
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt