Skolverket analyserar DO:s beslut om fritt fram för niqab

DO OCH SKOLVERKET Som bekant beslutade nyligen Diskrimineringsombudsmannen (DO) och Katri Linna i ärendet som rör frågan om man får förbjuda niqab i skolan. Ärendet handlar om extremmuslimen Alia Khalifa ovan och hennes utbildning till barnskötare på Tensta Vuxengymnasium. Enligt beslutet strider det mot diskrimineringslagen att utestänga en elev från undervisning bara för att hon bär niqab, utan att ta hänsyn till de specifika förutsättningarna för deltagandet.

Skolverket skriver i ett svar

Skolverket fattade i oktober 2003 ett beslut som rörde flickors möjlighet att bära burqa/niqab i skolan. Skolverket konstaterade då att en skola av ordningsskäl eller av pedagogiska skäl kunde förbjuda elever att bära sådana plagg. Därefter har riksdagen lagstiftat om ett förbud mot diskriminering i skolan.

Skolverket kommer nu att analysera DO:s beslut och avser att återkomma med hur Skolverket kan stödja skolorna i det fortsatta arbetet med dessa frågor.

Ett sätt att stödja verksamheten på ett generellt plan är att ge ut allmänna råd. Skolverket gav under 2009 ut allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Råden grundar sig på bestämmelser i 14 a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. De allmänna råden och kommentarerna är framtagna efter samråd med Skolinspektionen, Diskrimineringsombudsmannen och Arbetsmiljöverket.

DO: Frågor och svar om niqab-ärendet

I ett försök att försöka förklara och möjligen få oss att acceptera beslutet kände sig DO tvungen att redogöra för ärendet i rad punkter.

Vad handlar ärendet om?
Anmälaren är ung kvinna och troende muslim. Av religiösa skäl bär hon niqab, ett plagg som döljer ansiktet förutom ögonen. I januari 2009 påbörjade hon en ettårig barnskötarutbildning på Västerorts vuxengymnasium i Stockholm. På skolan finns en ordningsregel som förbjuder eleverna att bära plagg som täcker ansiktet. Kvinnan fick besked att hon inte kunde gå utbildningen så länge hon bar niqab. Hon gjorde då en anmälan till DO.

Vad är det DO ska ta ställning till?
Det DO haft att ta ställning till är om niqab påverkar skolans möjlighet att bedriva utbildning på barnskötarprogrammet och om eventuella praktiska problem kan lösas.

DO tar inte ställning till om det är bra eller dåligt att bära niqab, utan om anmälaren har blivit diskriminerad av skäl som har samband med hennes religion.

Tycker DO att man ska få jobba som barnskötare med niqab?
DO har inte tagit ställning till den frågan. Ärendet handlar om kvinnans rätt till utbildning, inte om hon kan arbeta som barnskötare när hon bär niqab.

Är niqab verkligen ett religiöst plagg?
Att som muslimsk kvinna välja att bära niqab får i normal¬fallet anses vara ett uttryck för religion. Men ur diskrimineringsperspektiv spelar det ingen större roll om niqab betraktas som uttryck för religion eller kultur. Diskrimineringsgrunderna religion och etnisk tillhörighet kompletterar varandra så att vad som kan uppfattas som ett kulturellt eller traditionellt uttryck i allmänhet faller in under någon av dessa diskrimineringsgrunder.

Har man alltid rätt att bära religiösa kläder?
Rätten att bära religiös klädsel är skyddad genom internationella konventioner och diskrimineringslagen, men mot det ska ställas de krav som arbetsuppgifterna eller utbildningen ställer. Det är t.ex. inte okej att bära religiös klädsel som strider mot föreskrifter om skydd eller säkerhet.

Men skolan – eller en arbetsgivare – måste först försöka hitta lösningar på eventuella hinder och först om detta inte låter sig göras kan en person utestängas.

Får man förbjuda niqab i skolan?
Att utestänga en elev från undervisning bara för att hon bär niqab, utan att ta hänsyn till de specifika förutsättningarna, strider enligt DO:s uppfattning mot diskrimineringslagen.

Varför säger DO nej till niqabförbud när Skolverket har sagt att det är okej?
I ett beslut från 2003 öppnade Skolverket för möjligheten för skolor att förbjuda heltäckande slöja. Sedan dess har riksdagen lagstiftat om ett förbud mot diskriminering inom skolan. Lagen säger också att skolan aktivt ska verka för att alla elever ska ha samma möjlighet att ta del av verksamheten, oavsett bland annat kön, religion och etnisk tillhörighet. Skolan har alltså en skyldighet att försöka inkludera elever, inte att stänga dem ute.

Om förbudet är diskriminerande, varför stämmer inte DO skolan?
Eftersom kvinnan trots förbudet har fått gå utbildningen är det inte självklart att hon har blivit missgynnad i diskrimineringslagens mening. Behovet av en domstolsprövning påverkas också av att frågeställningen rör ett begränsat antal skolor. I de få fall där saken aktualiserats tycks skolorna dessutom ha funnit praktiska lösningar i enlighet med diskrimineringslagens intentioner.
DO väljer därför att inte driva ärendet till domstol för rättslig prövning. Frågan om och i så fall när ett förbud mot att bära niqab kan vara förenligt med diskrimineringslagen innehåller många avvägningar.

Hur ser DO på rätten att bära niqab utifrån ett jämställdhetsperspektiv?
Det DO har tagit ställning till i ärendet är inte om det är bra eller dåligt att bära niqab, utan om anmälaren har blivit diskriminerad av skäl som har samband med hennes religion.

Att utestänga kvinnor som bär niqab från utbildning främjar varken deras eller andra kvinnors jämställdhet. Utbildning kan vara en plattform för kvinnor att fortsätta utvecklas och forma sina egna val. Utbildning är grunden för tillträde till arbetslivet och därmed tillgång till ett socialt sammanhang utanför hemmet och möjlighet till egenförsörjning. Utbildning är en nyckel till dörrar som utestängt och alltjämt utestänger kvinnor och bromsar utvecklingen mot full jämställdhet.

Denna långsiktiga strävan bör inkludera alla kvinnor, oavsett deras religiösa tro och val av klädsel.

Vad ska skolan göra om en elev vill bära niqab?
Skolan måste göra en bedömning från fall till fall om klädseln påverkar möjligheten att bedriva den aktuella utbildningen på ett meningsfullt sätt eller inte och om eventuella praktiska problem kan lösas.

Utgångspunkten bör vara att skolan i dialog med eleven diskuterar fram lösningar som gör det möjligt att få till en fungerande undervisningssituation. Det kan till exempel handla om att komma överens med eleven om att ta av sig ansiktsslöjan under lektionstid, att komma överens om elevens placering i klassrummet i förhållande till de andra eleverna eller att eleven är villig att identifiera sig på begäran.

Kan man aldrig förbjuda niqab av pedagogiska skäl?
Enligt förarbetena till diskrimineringslagen kan det vara okej med ett förbud mot viss religiös klädsel om klädseln "i enskilda fall väsentligt skulle försvåra kontakten och samspelet mellan lärare och elever eller medföra särskilda risker vid laborationer eller liknande övningar".

Anmälaren i det aktuella niqabärendet har kunnat fullfölja utbildningen. Kontakter med andra elever och lärare har fungerat bra. Under lektionstid har hon oftast kunnat sitta så att manliga klasskamrater inte kunnat se hennes ansikte och hon har därför inte behövt bära sin niqab. Hon har deltagit i grupparbeten och redovisningar och varit aktiv på lektionerna. Anmälaren har också förklarat sig villig att visa ansiktet närhelst skolans personal skulle behöva identifiera henne.

Hon har därigenom visat att hennes niqab inte utgjort ett hinder för undervisningen eller väsentligen försvårat samspelet med lärarna.

Jag bär niqab. Vad innebär det här beslutet för mina rättigheter som elev?
Rätten att bära religiös klädsel är skyddad, men mot det ska ställas de krav som den aktuella utbildningen ställer.

Rätten att bära religiös klädsel innebär till exempel inte att man kan åsidosätta skyddsföreskrifter. Men skolan måste först försöka hitta lösningar på eventuella hinder och först om detta inte låter sig göras kan en person utestängas.

Att utestänga en elev från undervisning bara för att hon bär niqab, utan att ta hänsyn till de specifika förutsättningarna för deltagandet, strider därför enligt DO:s uppfattning mot diskrimineringslagen.

Du som elev bör vara villig att i dialog med skolan försöka hitta praktiska lösningar så att en fungerande undervisningssituation är möjlig, se ovan.

Om du upplever dig bli diskriminerad i skolan på grund av att du bär niqab kan du anmäla det till DO som då kommer att utreda om du blivit diskriminerad i lagens mening.

Vad är DO:s roll i diskrimineringsärenden?
Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Den som anser sig ha blivit diskriminerad kan anmäla det till DO. Myndigheten gör först en opartisk utredning för att klarlägga alla omständigheter.

Om DO efter utredningen tar ställning för att diskriminering skett går myndigheten in som part i ärendet och kan företräda diskriminerade personer i förlikningsförhandlingar eller i domstol. Ytterst är det domstolen som avgör om diskriminering skett eller inte.

DO
PI: Poster om niqab-ärendet

Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt