LÄSARBIDRAG Medias berättelser och bilder av det grymma beteendet människor emellan i Afrika passerar min hjärna: Hur de slaktar och stympar varandra, våldtar och skändar. Inte minst de ofattbart grymma könsstympningarna dyker upp i tankarna, när jag funderar på att ta emot ett asylsökande flyktingbarn därifrån. Jag har blivit tillfrågad och svarat ja, det är tydligen brist på omhändertagande familjer, enligt statligt anställda konsulten.
En vacker dag dyker han så upp, i sällskap av en grupp skattefinansierade damer med olika befattning. Pojken, vi kan kalla honom X, som varit med om det värsta tänkbara. Jag är inställd på att ta hand om en människa i stor nöd.
När vi satt oss vid matbordet, reser sig vår nye gäst och går glatt till kylen där han plockar fram annan mat som han börjar tillaga. Maten på bordet passar inte. Vi blir mycket förvånade. Han är klädd i märkeskläder och har en ny mobil. X berättar att han är van att få allt han pekar på. Och i förtroende berättar han att han egentligen är över 20 år gammal.
Jag frågar ofta hur han mår och söker efter tecken på oro eller ångest. Dessa finner jag aldrig. Av en terapeut bedöms X må bra. Enligt en av de statligt anställda var X helt klart drogpåverkad vid ankomst till vår familj. Han dricker ofantliga mängder vatten, och det ska vara kolsyrat! När det är dags för drogtest en vecka senare, vägrar han. Han kräver att annan person än jag skall följa med honom till sjukhuset. Hon kommer några dagar senare på hans order långväga ifrån.
Under tiden fortsätter han sitt kopiösa drickande. Precis innan det är dags att fara till sjukhuset, återvänder han in för att dricka ytterligare. På sjukhuset konstaterar de att urinen är väldigt tunn, men det godkänns och vi får besked att drogtestet är negativt, dvs han är fri från droger! X är glad, mycket glad. Det är han för övrigt nästan jämt, dvs när han får som han vill. Får han inte som han vill, blir han aggressiv. Han har ett flertal polisanmälningar på halsen. Det beror dock på att de andra var dumma, enligt honom. Han blir aggressiv när han inte tillåts köpa sprit. Kanske glömmer han sin ”låga” ålder då och då.
X blir mycket irriterad när han väcks redan kl. 11 på förmiddagen. Vanligtvis sover han till eftermiddag, tillbringar ca 1 tim i duschen, äter och går sedan till gymmet. Efter en tur på sta`n kommer han hem och säger:
”Where is my food, I´m hungry”. Han klagar att vi inte serverar honom mat när han vill ha den. Sedan avslutar han dagen med ytterligare 1 tim. i duschen och tittar på TV eller sitter vid datorn.
Jag ordnar skolplats åt X, men han är inte intresserad av att gå till skolan och lära sig svenska, han vill bara få sina papper (uppehållstillstånd) och då skall han få en egen lägenhet! Han är tidvis mycket irriterad på allt jox byråkraterna ställer till med. ”Give me my papers, my money and my apartment, and I don`t need you!” Ute på sta´n går han runt och frågar folk: ”Är du kristen?” Vid jakande svar säger han: ”Jag är muslim – Fuck You” och pekar för säkerhets skull finger.
Vår yngling får av svenska politiker, röd-grön eller blå regering spelar tydligen ingen roll, över 5.200:-/månad till att handla nya märkeskläder, gå på bio, gym, fika m.m. Husrum och mat får han dessutom. En svensk pensionär får ungefär lika mycket, med den skillnaden att det skall räcka till både hyra och mat och om det blir någonting över kanske något klädesplagg. Denne har under ett långt liv slitit ihop skattepengar till staten – att förvaltas av våra folkvalda politiker….
Av en vän fick jag just höra att en arbetslös svensk barnfamilj med mamma, pappa och ett barn i socialbidrag får SAMMANLAGT 6.974:-/månad inkl. barnbidrag. För den summan skall de betala allt förutom hyra. I snitt kostar ett flyktingbarn svenska skattebetalare 57.000:-/månad. Migrationsverket behöver i detta fall ca 1 år på sig att fatta beslut. Det betyder att X kostar ca 700.000:- medan Migrationsverket funderar. (Den summan skulle det kunna byggas och drivas en skola med på hemmaplan i Afrika.)
Skickas X tillbaka har han märkeskläder och minnen av en hejdlös konsumtion med sig. Undrar vad det väcker för tankar och känslor hos honom och alla han pratar med därhemma?
Jag får nu höra att det finns organisationer dit familjerna i Afrika kan skicka sina ”barn”, mot stora summor, för att lära upp dem hur de skall bete sig och vad de skall säga här i Sverige för att få igenom sin önskan om ett gott liv utan arbete. När vederbörande har fått sina papper, dröjer det inte länge innan släkten följer efter. I detta fall hade undervisningen tydligen liten effekt. Det finns säkert skickligare skådespelare.
Familjehemsplacerare från ett annat företag ringer mig för inte länge sedan och undrar om jag kan ta emot en ungdom. Jag berättar historien ovan och hon svarar: ”Tyvärr är din historia vanlig. Man kan undra om de fattiga barnen alls kommer till Sverige…” De vet, men tiger. Vem vill förlora jobbet?
Osminkade verkligheten vill välavlönade politiker, byråkrater och etablerade svensk media inte höra talas om. Olof Palme har sagt: ”Verkligheten är politikens värsta fiende.” Finns det någon som tror att verkligheten visas ocensurerad i ”politiskt obundna” SVT? Media censurerar allt som inte är ”politiskt korrekt”. Byråkraterna som tjänar på flyktingströmmen blir ständigt fler. Politikerna krälar likt förvirrade ålar efter väljarna. Och väljarna, när skall de vakna?
Herr X bor numer i egen lägenhet i Stockholm.
Fru Medelsvensson i Mellansverige
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt
