ISLAMISM Trots att de muslimska församlingarna säger sig arbeta intensivt med att stävja extremism och radikalisering bland sina medlemmar genom seminarier, föreläsningar och utbildningar finns mycket övrigt att önska enligt religionsvetaren Göran Larsson.
Debatten kring våldsbejakande islamism har gått hög sedan självmordsattentatet i Stockholm och gripandet av fyra terrormisstänkta ”svenskar” i Köpenhamn nyligen.
Abd al Haqq Kielan, imam och ordförande för Svensk islamisk samling, säger att det gäller att bemöta dem med dialog, lyssna och ha respekt för deras synpunkter men komma med bättre argument.
Religionsvetaren Göran Larsson anser dock att det finns mer man kan göra.
- Min uppfattning är att deras arbete än så länge är ganska trevande. Det finns en hel del kvar att göra, säger Larsson, docent i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet.
I synnerhet socialt rotlösa ungdomar sägs lockas av de mer radikala budskapen och värvningarna sker till stor del i det dolda, på ungdomsgårdar, kaféer och andra platser där unga uppehåller sig. De som rekryterar är desto svårare att få grepp om, de skulle aldrig sätta sin fot i en vanlig ”svensk” moské.
Organisationerna har anklagats för att inte ta problemen på allvar och till och med blunda för dem. Den ökända Helena Benaouda, ordförande i Sveriges muslimska råd vars terrormisstänkte svärson sitter häktad i Köpenhamn, är en av dem som kritiserats.
- Det handlar inte om att blunda, men inne i organisationen har vi inte de problemen. Extremisterna söker sig inte till oss, de söker bara varandras sällskap, säger Helena Benaouda.
- Vi behöver lyfta upp religionsdialogen och visa för ungdomarna att vi lever i ett samhälle där det finns en mängd olika trosuppfattningar.
Ämnet har länge varit tabu och de många olika organisationerna splittrade. I en internationell jämförelse framgår flatheten ännu tydligare.
- I länder som Storbritannien, USA och Danmark finns flera organisationer som jobbar mycket mer intensivt med detta. Med hjälp av handlingsplaner identifieras personer i riskzonen och åtgärder för att avbryta radikaliseringsprocessen sätts in.
- Ofta föds radikalisering ur frustration och utanförskap. Där krävs ett brett grepp för att hitta lösningar. Det är en fråga som hela samhället har ansvar för.
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt
