OPINION Fredag kväll den 22 juli 2001, en svart dag i Nordens historia. Per Gudmundson säger det självklara i SvD ”Vi står skuldra vid skuldra med Norge” och Sveriges utrikesminister Carl Bildt i princip detsamma när han säger ”En kväll som denna är vi alla norrmän”.
Idag den 23 juli slår katastrofens overkliga omfattning emot oss. Människans ondska uppenbaras i all sin vidrighet allteftersom vi får höra mer om hur den högerextrema Anders Behring Breivik jagade unga människor runt på Utöya för att skjuta dem i kallt blod. Under flera timmar pågick jakten medan offren sökte skydd bakom träd, i klippskrevor och i fjorden. Och varför? Uppenbarligen p.g.a. att de hade en annan politisk åsikt än den han själv har. Det måste vara extremismens sanna kärna just detta att man tar sig friheten att döda medmänniskor som inte tycker exakt som man själv.
Det vi hittills vet om Anders Behring Breivik, 32 år, är att han hyser högerextrema åsikter, är nationalist och är benägen att tro på olika konspirationsteorier. Han är dessutom en uttalad anti-islamist och mot det multikulturella samhället.
Att vara anti-islamist och ifrågasätta det multikulturella samhället är förstås på intet sätt extremt. För oss som älskar yttrandefriheten och de andra friheterna i den parlamentariska demokratin och som t.o.m. anser att dessa är förutsättningarna för ett gott liv, är det självklart att vara anti-islamist. Det multikulturella samhällets kaos och farorna med det för samhällsekonomin samt förnekandet av Sveriges egen kultur till förmån för en misch-masch av strunt är några skäl till att vara emot multi-kulti.
Det går inte att komma förbi tanken att den norske högerextremisten hyser ett djupt hat mot just Arbeiderpartiet. Han tycks ha placerat bilen med bomben i Oslo på sådant sätt att explosionen främst skadade de olika departementen, norska LO:s hus och Arbeiderpartiets hus. Han har varit väl medveten om att Arbeiderpartiets ungdomsrörelse – AUF -sedan lång tid tillbaka samlas på Utöya i möte på sommaren.
Parallellerna till Timothy McVay, som smällde en bilbomb i Oklahoma 1995 som dödade 168 personer, är slående. Även han var högerextremist och konspirations-vurmare och ville ”väcka” det amerikanska samhället till insikt om islamismens faror. Han fick dödsstraff och avrättades.
Anders Behring Breivik är häktad för både bilbomben i Oslo och för massakern på Utöya. Frågan är om han har varit helt ensam? Att först smälla av en bomb och därefter köra iväg 40 min bort och ta en båt över till Utöya måste ha inneburit mycket noggrann planläggning. Det förefaller uppenbart är att han länge kyligt och metodiskt har planerat sina brott. Sina skjutvapen hade han lagligt efter att ha gått med i en pistolskytteklubb. 2009 startade han den firma som har gjort det möjligt för honom att i maj i år köpa stora mängder konstgödsel som kan användas i bombtillverkning. Timothy McVay gjorde sin bomb av konstgödsel. Analyserna har kanske knappt hunnit börja avseende Oslo-bomben, men det förefaller inte långsökt att tänka sig att den är gjord av just konstgödsel.
De högerextremistiska rörelserna har i Norden blivit allt mindre sedan 1980-talet. Det är de islamistiska rörelserna som varit mest aktiva och hotfulla. Om det visar sig att mördaren i Oslo är ensam planläggare och utförare av bombning och massaker visar det att det räcker med en enda extremist för att förorsaka den största katastrofen i Norge sedan det andra världskriget.
Terror i alla dess former mot civilbefolkning är föraktlig och avskyvärd. Tanken på det helvete som ungdomarna på Utöya fick utstå under den sista korta tiden av sina liv är outhärdlig. Den sorg och det lidande som deras familjer nu får utstå likaså. Måtte sjukvården klara av att rädda alla de 90 skadade som nu ligger på sjukhus.
Den potentiellt allvarligaste konsekvensen av terrorn i Oslo är det hot som alla typer av extremism utgör mot demokratin. Att våra friheter inskränks. Att våra liv beskärs. Att rädslan i samhället breder ut sig. Vi kan inte acceptera terrorismen eller vika oss för den! Engagemang av unga människor i politiska föreningar är en förutsättning för ett friskt och vitalt samhälle med både PI- och PK- debatter.
Madame du Nord
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt
